Det första vi gjorde när vi anlände till Heubach i tisdags runt kl 19 på kvällen var att åka till klätterstället, som är ett inhägnat område ägt av en klätter/alpin-klubb. Det går inte att komma in på området utan att scanna en streckkod, och efter lite mejl fram och tillbaka samt telefonsamtal till klubben (extra besvärligt pga dålig täckning), fick vi till slut en streckkod på mejl och väldigt tydliga instruktioner hur betalning gick till och regler för området. Klätterklubben får 11 av 10 stjärnor för utomordentlig service!
Vi åkte dock inte in på området eftersom det var helt mörkt samt en väldigt smal och brant uppförsbacke, vilket inte kändes särskilt lockande med en stor och tung bil. Istället åkte vi till en parkering i en skogsdunge, där vi har sovit båda nätterna.
Som bloggläsaren antagligen redan förstått är vi ju här för att klättra, men det har regnat större delen av tiden sedan vi kom hit tyvärr. Fredrik behöver dock jobba (han ska jobba ca 60% under hela resan), och på så sätt är det ju ändå ”bra” att det regnar lite, då blir det inte lika deppigt att sitta inne i bilen. Själv har jag fått ta över framsäteskontoret som Fredrik så kreativt uppfunnit under resans gång. Jag sitter mest och pysslar med bloggen, medan Fredrik har blivit uppgraderad till köksbordet och utför riktigt jobb (”knappra på datan”, med obligatoriskt norrländskt uttal, kallar vi det).
Men nog om det tråkiga! Igår, onsdag, slutade det faktiskt regna strax efter lunch, och efter en stund drog vi till klätterområdet, och oj vad fint det var! Det fanns en stor parkering, stort område för tält, stort klubbhus, ett liten stuga med oklart syfte och ett utedass som egentligen inte var ett dass men en riktigt vattentoalett utklädd till dass. Det måste finnas mycket pengar i den klätterklubben!
Nu till det viktiga: vilka OTROLIGA klätterväggar! Vackert röd sandsten men fina sprickor och ca 20-35m långa leder. Vi var helt förundrade och fick nypa oss i armen för att verkligen komma ihåg att vi fortfarande är i Tyskland, och inte Indian Creek (välkänt klätterställe i USA med ikonisk röd sandsten, se bild-googling här).
Klippan var förvånansvärt nog torr, så Fredrik klättrade en häftig led, som jag sen följde. Det var tyvärr allt vi hann med innan det började droppa igen, när vi kom ner till bilen blev det mörkt och började regna ännu mer.
Inatt har det regnat massor, och även hela förmiddagen. Jag såg en otroligt häftig ödla, trodde inte sådana här exotiska djur fanns i Tyskland. Detta gjorde min dag (även om det var det första som hände imorse när jag gick ut ur bilen).
Efter lunch hade vi kort regnuppehåll igen, vi passade på att ta en liten promenad i denna vackra by. Den är tillräckligt liten för att inte ha en enda matbutik eller kiosk, men samtidigt tillräckligt stor för att ha tre olika kyrkor.
